Alla inlägg av falbygden.nu

Billings bensinstation i Mariestad

1932 öppnade min farfar tappen under bensinmärket Nafta. Det var den första nattöppna macken mellan Stockholm och Göteborg och låg utmed riksväg 64. På andra sidan vägen hade farfar en livsmedelsaffär, lite av en lanthandel men betydligt större än de flesta. På tappen kunde chaufförerna få service och bensin både natt och dag. Till självkostnadspris kunde man köpa rejäla mackor, inlagd sill och kaffe. Mycket uppskattat har jag förstått, med de chaffisar jag talat med. Krigsåren blev tuffa men man klarade sig genom att tillverka gengas. Uppsvinget efter kriget gynnade tappen, nu började man köpa bensin från Gulf.

Billings bensinstation någon gång under trettiotalet
Billings bensinstation någon gång under trettiotalet

Den byggdes ut med tvätthall, smörjgrop och vilorum. Långtradarna fortsatte att komma i allt högre utsträckning, det blev under många år en viktig mötesplats.

Någon gång i slutet på 40-talet eller början på 50-talet gjorde Folket i Bild ett reportage om den legendariska Billings Bensinstation. Jag minns mycket väl flera av chaufförerna som kom år efter år. Helge och Kindal var två äkta söderkisar. Jag gillade dom skarpt, framförallt för att de var goda berättare och kom med en doft från en annan värld. Ja, det var en viktig mötesplats för lokalbefolkningen och chaufförer från när och fjärran.

besinstation3

Allt rullade på fram till Till E 3:an ( idag E 20 ) skulle byggas och trafiken skulle gå utanför stan. Nu skulle tappen läggas ner trodde man. Min pappa blev erbjuden av Gulf att starta det nya motellet Rattugglan ( idag Rasta ) så blev det till att börja med. Trots det fortsatte farfars mack att gå bra, bilarna blev fler och fler långtradarna fortsatte at komma under hela 60-talet, många tyckte det kändes personligare där. Efter ett par år på Rattugglan tog min pappa över efter farfar. Tappen gick nu bättre än någonsin och blev under många år den mest lönsamma Gulfmacken i Skaraborgs län. Den var hela tiden privatägd och ägdes inte av något bensinbolag. Från och med mitten på 70-talet överlätt pappa macken till ett par anställda, men fortsatte att ”hjälpa” till.

Han fick också ett guldkantat kontrakt med Gulf, som ville fortsätta sälja bensin till den då lönsamma macken. Sen dess har mycket hänt, både farfar och pappa är borta idag och att sälja bensin är inte längre lönsamt. Macken är nedlagd sen 10-12 år tillbaka. Jag hoppas att detta kan tillföra trafikhistorien lite grand om en älskad och på sin tid välkänd tapp. Många minns den med värme än idag, som barn och barnbarn känns det härligt.

Hälsningar Lena Billing

Somarresan 5 – 7 augusti 2014 skrivet av Ingrid Johansson Öra

I svala morgon vi från Åsarp far                             Kaffe i mysig ”men ny” medeltidsstad

Och vägen till Skåne oss tar                                    Gjorde mig åter mätt och glad

Under vägen vi flera med oss tar                          Åker genom Malmö stora stad

För att vara borta i tre da´r                                    För att komma till Skanör – men inget bad

Första stopp är Derome trä och nostalgi          Skanörs kyrka var vit och grann

Detta kan vi ej åka förbi                                           Bärnstenarna var vackra minsann

Men först en kaffeslurk får det bli                        Kollade sen kusten tjusig och grann

För det behöver ju alla vi                                         Och vägen tillbaka till Helsingborg fann

Och maskiner från i går                                            Så vi åter här som sig bör

Och i miljöer från förr vi står                                  Äter vår mat och historier hör

Vi sedan om verktyg information får                  Planer för eventuell resa gör

Barndomsminnen kommer och går                    och tacka Arne vi nu bör

Oj vad de kunde med enkla verktyg göra          Nu bara en dag kvar blott

Mycket om det fick vi se och höra                         Fikar vi gör vid Trollenäs slott

Och även låna vårt öra                                              Och även här var allting gott

Och se vad kvinnor då fick göra                            Hade väl ingen nå´t annat trott

Så vi åker för en bit mat                                           Leksaksmuséet i Eslöv så stort

Serverad på golfkrogens fat                                   Denna familj ett jättearbete gjort

Oj vad vi åt deras goda mat                                    Bra tågbanerummet så stort

Och därpå en kaffetår på fat                                  Alla vagnar gick som smort

Sen var det dags för Grimetons telegraf           Vi titta på nya och gamla

Som sedan ett världsarv skulle bli                      Som familjen på sig samla

Information i luften så fri                                        På leksaker nästan ramla

Ej i kabel bunden bli                                                 Roligast förstås dom gamla

Åker sen ej kustvägen för                                       Mot Röstånga gästis åker vi så

Vi hinna till ljusfabriken bör                                  För att god lunch åter få

Och sen till Helsingborg för                                   Sen genom bokskog färden gå

Att checka in som vi bör                                          Och genom Halland vi åka få

Och så var det dags för mat igen                         På Öströö fårfarm kossor så snälla

Och efter den promenaden sen                           Och får som vet vad som gälla

Vi trötta och mätta återigen                                  Hunden behöver inte skälla

Komma till ro i lånad säng                                     För att fåren på rätt ställe ställa

Nästa morgon frukost så god vi fick                   Hemväg sen ganska lång men ack

I Lunds domkyrka guiden stod och gick           Nu blir det ett stort stort tack

Vetskap om historien vi fick                                   Till Arne som ordnat allt så bra

Innan vi åter till bussen gick                                  Vi inte bättre på resan kunnat ha

 

Resenärerna samlade framför en välkänd Helsingborgsvy
Resenärerna samlade framför en välkänd Helsingborgsvy

 

 

 

Släktträff med Annie & John Claessons ättlingar.

"Den fina bilden som vi fått från Roy Hultgren togs i samband släktträffen med Annie & John Claessons ättlingar förra året.
”Den fina bilden som vi fått från Roy Hultgren togs i samband
släktträffen med Annie & John Claessons ättlingar förra året.

Lördagen den 24 maj 2014 samlades ”ättlingar” efter Annie & John Claesson till en släktträff (även kallad ”kusinträff”) i Hällstads bygdegård. (Att valet föll på Hällstads bygdegård denna gången, är att Annie och John bodde en period av sina liv i just Hällstads församling)!

Där ”släktträffskommittén” som besått av undertecknad Stig Kylén, Roy Hultgren och Jörgen Rehn med våra respektive damer, Eivor, Maria & Carina tog emot gästerna. Av cirka 106 ”ättlingar” hörsammade 72 personer i skiftande åldrar kallelsen och dök upp till träffen i bygdegården vid lunchtid.

Efter samlingen och information om eftermiddagens program, tog Annie & Johns yngste son Lennart Börjesson över ordet och hade en parentation över dom som hade gått bort. Han fortsatte sedan med en presentation med minnesbilder av sina bortgångna äldre syskon med deras respektive och övriga som inte längre finns med oss, på ett mycket förtjänstfullt sätt.

Det var hans personliga tolkning av personerna i fråga som kom fram med en hel del humor och som i stort sett alla instämde i, blandat med en och annan anekdot och historia som fick den församlade menigheten att skratta ljudligt.

Detta var väldigt uppskattat och informativt främst för de yngre deltagarna som fick höra en del roliga saker om sina föräldrar och/eller mor- och far-föräldrars eskapader under sin verksamma del.

Därefter presenterade vi oss i tur och ordning som vi är ”ättlingar” till Annie & Johns nio barn och efter lite ”mingel” och allmän ”förbrödning” var sorlet högt och glädjen stor när man kände igen ”ansikten” som man inte sett på många år!

Så kom cateringfirman med maten och organisationskommittén ordnade till detta på bästa sätt och bjöd in deltagarna att hämta mat och sätta sig vid i förväg dukade bord. Av sorlet att döma fanns det oändliga samtalspunkter oss emellan. Efter maten var det dags att gå en runda med tipspromenad på en frågesport anordnad av Ann-Christin Simonsson och Hugo Claesson med en del kluriga frågor och praktiska övningar som blev svar på en del av frågorna, t ex att tre deltagare, person: 1, X & 2 skulle äta upp en bunt kex och sedan vissla, (det är inte helt lätt att vissla när man är så kruttorr i munnen efter att tuggat i sig kexen) men så småningom kom det en liten vissling från någon av deltagarna och då visste man vad rätt svar blev på denna fråga.

Urban Azelius från styrelsen i släktföreningen Tunberg kom från Ulricehamn och presenterade föreningen, samt berättade om de olika släktböckerna och hade dessutom med sig exemplar till försäljning och påpekade att gärna ge barn & barnbarn både böcker och medlemskap i föreningen, det kostar ju bara 50 kr för livslångt medlemskap och då får man föreningens ”julhälsning” med information om föreningens verksamhet, såsom släktträffar, tryckning av nya böcker, bussresor mm. Vi hade tagit fram och skrivit ut listor över ”kända släktingar”, dessa var utlagda på ett bord och där gick det att fylla i och komplettera med nya namn på tillkomna släktingar och andra förändringar, såsom fruar och gubbar, barn och barnbarn.

Glöm inte meddela förändringar så fort som möjligt till Roy Hultgren som sammanställer alla uppgifter och levererar dessa till styrelsen för Släktföreningen Tunberg inför en ny sammanställning som sannolikt kommer att ske under nästa år, 2015!

Tiden går fort och man hinner inte tala med alla man skulle vilja, det var strax dags för kaffe med tårta och sorlet vid borden accelererade igen. Efter kaffet var det så dags för en genomgång av tipspromenaden, men först skulle de praktiska övningarna genomföras för att få fram en rättningsmall. Så småningom var det rättat och ett antal duktiga tippare fick sina pris! Denna lördagseftermiddag rusade iväg alldeles för fort och innan vi skingrades ställde alla upp på scenen för att ta ett ”släktfoto” som avslutning. Vi i kommittén fick många tack för att vi ordnat denna träff av bl a Johnny Claesson och vi erhöll var sin blomstergrupp av Iren och Jan-Olof Turesson. Så nalkades uppbrottet och deltagarna vände hemåt, några stannade kvar och hjälpte till att duka av och iordningställde lokalen till ursprungsskick. Dessa belönades med, korv med bröd och dryck.

När vi summerar våra intryck i kommittén, så var vi väl lite trötta fram på kvällen, men vi har fått så mycket ”Good vill” för arrangemanget, så det kändes väldigt positivt ändå och vi i kommittén har träffats hos varandra ett antal gånger för att förbereda och det har varit jättetrevligt och vi har verkligen haft roligt, ätit och druckit gott och spelat kort mm. Så var inte rädda för att anordna liknande träffar i andra ”grenar” av släkten Tunberg, det kanske t o m är lättare att ta en ”gren” för sig, än hela Tunbergssläkten då det kommer så många och kräver större lokaler och organisation.

Vi har haft 2 ”släktträffar” tidigare, den första anordnade vår far, Arne Klaesson i min sommarstuga i Fagersanna i augusti 1977 efter att han hade fyllt 50 år i februari, så det var väl delvis ett kombinerat födelsedagskalas med släktträff. Då bestod hela släkten av cirka 50 personer och jag vill minnas att ungefär 45 personer deltog. Den andra genomfördes i juli1995 i Fivlereds bygdegård och de som höll i ”trådarna” den gången var Iren Turesson och nu bortgångna Carola Rehn med deras medhjälpare. Hur många släkten bestod av då vet jag inte riktigt men uppslutningen var stor, tror att det bara saknades några enstaka personer som hade förhinder.

Vi tackar för att så många ställde upp och kom till den anordnade träffen. Hoppas på en ny träff inte allt för långt fram i tiden, kanske max 5 år! Vi avslutar härmed och önskar alla en riktigt God Jul och ett Nytt släktår!

Stig & Eivor, Roy & Maria, Jörgen & Carina

Sommarresan går i år till Halland – Skåne 5 – 7 aug. 2014

Vi bor två nätter i Hälsingborg – Sundets Pärla Hallandstunneln har utgått ( tar för lång tid).

Dag 1 tisdag 5 augusti

6.40     Avresa från Vårgårda via Herrljunga och Floby

7.15     Avresa Falköping Resecenter järnvägsstationen sedan Medborgarplatsen

7.50     Avresa Månsagården Åsarp. Man kan även gå på i Blidsberg – Ulricehamn ­Borås.

Vårt första mål är Derome Trä och Nostalgimuseum.

Här väntar kaffe innan en  guidad visning.

Därefter åker vi till en golfkrog för lunch. Sedan besöker vi

Grimetons Radiostation. Därifrån åker vi kustvägen till Halmstad.

I Ängelholm besöker vi Skånska    Stearinljusfabriken.

Vi bor på Clarion Hotell Helsing i Hälsingborg.

19.00  Middag

Dag 2 onsdag 6 augusti

Guidad visning i Lunds Domkyrka. Vi dricker kaffe i bostadsområdet Jakriberg,

som  med sin

hanseatiska stil påminner om Medeltiden. Sedan ser vi en del av Malmö.

Lunch äter vi på Skanörs

Gästgivargård. Det bär vidare längs kustvägen till Bämstensmuseet sedan

över Trelleborg till Hälsingborg.

19.00 Middag

Dag 3 torsdag 7 augusti

Vi dricker kaffe på cafe Borgstugan Trollenäs slott. Vi besöker Leksaksmuseet i Eslöv,

en höjdare, troligen Sveriges största.

Lunch avnjuter vi på Röstånga Gästis. Sedan åker vi genom den fina bokskogen

i Skäralid mot Ängelholm.

I Halland väntar ett intressant besök på Öströö Fårfarm, känd bl.a. från TV.

Där får vi en guidad tur bland fåren. Vi åker hemåt ca 18.00.

Resans pris 3150 kr

Enkelrumstillägg 550 kr.

I resans pris ingår resa med MK-Buss

guidade visningar, inträden, hotell, frukost, kaffe, lunch samt middag dag l och 2.

Passa på och följ med på en intressant och fin resa.

Anmäl dig i god tid, senast den 24 juni.

Inbetalningskort bifogas. Betalning senast den 22 juli.

Ring Arne Tel 0322-625005

Hälsaningar

Arne

Sommarresan 2014

Sommarresan den 5 – 7 Augusti 2014

Enligt önskemål går resan denna gång till Halland samt västra och södra Skåne. Vi bor två nätter i Sundets pärla Hälsingborg.

I Halland besöker vi världsarvet Grimeton radiostation och utställningen om Hallandsåstunneln. Ett mycket intressant besök gör vi på Öströö fårfarm med ca 500 tackor plus lamm (känd från tv). Vi besöker Skånska stearinljusfabriken i Ängelholm, Lunds domkyrka, och ser en del i Malmö, Skanör och Falsterbo. Vi tittar in på bärnstensmuseet, som ligger vid den fina kustvägen mellan Höllviken och Trelleborg. Vi äter lunch två gånger på Skånska gästgivargårdar. Vi kommer att åka flera fina vägar utmed kusten, där man vanligtvis inte åker.

En höjdare är Eslövs leksaksmuseum, troligtvis Sveriges största. Minns du den första Barbiedockan? Här finns 500 st. i orginalkartong, 300 m2 modelljärnväg och mycket, mycket mer.

Ett färdigt program är klart i slutet av januari 2014.

En verklig intressant och fin resa i södra delen av vårt land med lite annorlunda resmål.

Ring Arne tel. 0322- 625005 så sänder vi program.

Tunbergsresan 2013

TUNBERGSRESAN GICK I ÅR TILL VÄSTERÅS

Sommarresa2013I dagarna tre; 30 juli-l aug. reste 32 glada resenärer till Västerås med omnejd. Efter gott kaffe innan Örebro gjordes första besöket på Robotmuseet i Arboga. Här fick man studera svensk flygteknik och radarspaning, modeller på svenska plan samt möjlighet att flyga och landa genom simulator.

Där fanns t.o.m. ett exemplar att beskåda av Hitlers vedergällningsbomb; VI.
Efter lunch kom vi sedan till Köping med ett besök på Bertil Lindblads Bil- och Teknikhistoriska museum. Om damerna var något ljumma vid det första besöksmålet, så blev de här helt begeistrade av vad man här kunde se. Här fanns dyrgripar av allehanda olika bilar, en del som varit i kunglig ägo, nu renoverade och framställda i all sin prakt. En kunnig guide gjorde behållningen av besöket än mera värdefullt.
Museet är ju egentligen en mans verk; Bertil Lindblad. Kanske fäste man sig alldeles särskilt vid en Mercedes-Benz SSK från 1929. Den hade Lindblad köpt på skroten för 1200 kr. Han renoverade den i 20 år. Då blev han av en engelsman bjuden 5 miljoner pund, det blir 50 miljoner sv.kr. Men bilen står fortfarande kvar på museet som en fröjd för oss besökare.
Vi övernattade på First Hotell Plaza i Västerås. På 23:e våningen intog vi vår middag. Nästa dag besöktes först Anunds högar i Badelundabygden utanför Västerås. Även här mötte en kunnig guide upp och berättade om högarna; bl.a. landets största gravhög. Nedanför högarna fanns även flera skeppssättningar; bl.a. 2 i följd efter varandra, vilket är unikt. Efteråt kaffe i sockenstugan.
Sedan var det dags för Engsö slott. En guide berättade med stor inlevelse om de som bott på detta slott, bl.a. om greve Carl Piper och hans hustru Christina. Även kyrkan besöktes som
-var lite udda i byggnadsstilen.
Efter lunch i Falkenbergska kvarnen gjordes ett sista stopp i Skultuna Messingsbruk, där vi blev bjudna på kaffe.
Efter middag på hotellet samlades resenärerna för en stunds trevlig samvaro med historieberättande och allsång
Sista dagen gjordes först ett besök i Domkyrkan. En vaktmästare berättade kort om dess historia. En viss kunglig glans ges denna kyrka i och med att Erik XIV ligger begraven där. I utkanten av Västerås ligger Vallby Friluftsmuseum, som blev vårt nästa besöksmål.

Man kan säga att detta är en sorts Skansen i miniatyr och en tidsenlig guide mötte upp och berättade fängslande om herrskapsfolk och svensk allmoge. I de olika stugorna uppträdde ungdomar klädda i
tidstrogna kläder för att ge en uppfattning om hur man levde på den tiden.
På väg till Strömsholms slott stannade vi vid restaurang Westerqvarn för en trevlig lunch i kvarnmiljö.
På Strömsholms slott fick vi en timmas guidning av en mycket engagerad kvinna.
Just då fanns också en utställning av prinsessan Estelles dop och olika dopdräkter som använts av de kungliga; bl.a. prinsessan Estelles, men även från Gustaf V:s och prins Oscars. Färden gick sedan hemåt och kaffe intogs som avslutning i sockenstugan i Laxå.
Ännu en lyckad Tunbergsresa var till ända, och tacksamheten var stor mot resans arrangörer Arne och Ingrid Emanuelsson, som för sitt arbete med resan fick varma applåder från mycket nöjda resenärer.

Monica och Lennart Thoor

 

Osämjan

Jag är uppväxt i Hällestad socken och här berättades denna sanna historia. Vid sekelskiftet 1900 fanns i Väla en liten stuga, som kom att kallas Välastugan.
Här bodde då gårdfarihandlare Anders Nyman med sin hustru Greta. Han kallade henne Eter-Greta. Det var trångt i stugan och det var väl därför de blev väldigt osams med åren. Ja det gick faktiskt så långt att de delade upp slagbordet. Greta fick ena halvan och Anders den andra. Den stora gården Krabbelund låg inte långt från deras stuga och en jul kom man därifrån med en korg med julmat till dem, för Greta och Anders var ganska fattiga. Mannen från Krabbelund visste inte om deras bordsdelning. När han satte ner korgen, råkade han ställa den på Gretas halva. Men han fick ljudligt veta vad han ställt till med. Anders blev helt utan julmat den julen. Greta behöll allt det goda för sig själv och Anders fick bara se på när hon avnjöt den.

Jag minns när jag som liten pojke fick följa med pappa dit första gången, för att se den lilla, låga stugan. På fotot syns Greta utanför stugan. Välastugan är nu flyttad till Harabergets hembygdspark i Herrljunga, där man kan se den med bordet som fortfarande står kvar.

Arne Emanuelsson

Ellen 92 år.

Ellen föddes den 8 juli 1915 i Eggvena på gården Berga.
Hon växte upp med sexton syskon, far, mor och senare styvmor.
När Ellen var sju år dog hennes mamma i barnsäng. Ellens farmor kom då och hjälpte till att ta hand om den stora barnaskaran, för fadern ville inte att barnen skulle delas upp till olika familjer. Ellens far gifte om sig efter två år, 1924.
Skoltiden i Eggvena skola minns hon som bra trots stränga, hårda lärare. För att ta sig till skolan fick hon promenera de fem kilometerna till skolan. Varje dag på väg till skolan fick hon ta med sig mjölkflaskorna från gården och lämna till mejeriet. På vintern, när det var mycket snö fick hon dock skjuts med häst och släde av sin far. Ellens skoltid varade sex år. Ellen fick inte så mycket kläder, för de var ju så många barn, men Kyrkliga syföreningen kom med kläder till alla syskonen.
Som barn fick Ellen tidigt börja arbeta och hjälpa till med faderns jordbruk. När Ellen var sju år var en vanlig syssla att gå vall med korna i skogen och på mossar, något som Ellen inte tyckte var särskilt roligt. Hon hade ingen matsäck med sig, så hon fick äta kråkebär  (svarta bär), blåbär, smultron och lingon, som hon hittade i skogen. Men när hon kom hem till kvällen så var det middag.
Ellen hjälpte sin far hemma tills hon var arton år. Därefter arbetade hon som piga på olika ställen.
Ellen minns sina jular som enkla. De fick inga julklappar när de var små. Men när barnen växte upp, så köpte de julklappar till varandra. Julgran hade de varje år. Julskinka hade de inte, men i stället sattes grishuvudet på bordet. Ellen fick följa med far till julottan varje år. 1948 gifte Ellen sig med Johan Johansson och flyttade till hans familjegård i Ånnestorp. De fick sex barn. Ellen bor fortfarande på gården, fast hon är så gammal.
Genom dottern Margaretha Johansson

Ett levnadsöde

Det finns många olika levnadsöden bland personerna i vår släktbok. Jag skall skriva ner några rader om min mormor Anna Josefina Lindqvist, född den 9 december 1877 i Ekesgärdet, Brismene och hennes familj. Föräldrarna var Anders och Carolina Eksell.
1881 flyttade familjen till Broddarp, senare till Gäsene, Eriksberg. Det var Anna och systern Selma, samt Sofia och Oskar, som blev kvar i hembygden. Dom sistnämnda var sjukliga. Övriga i syskonskaran flyttade till Östergötland. Det fanns anknytning där, för mamman Carolina Eksell var född i V. Harg 1836.
Min mormor Anna Exell gifte sig 1905 med indelte soldaten Gustav Lindqvist från Alboga. Han var född den 19 november 1879. Paret bosatte sig på torpet Rosenlund i  Alboga. Torpet var beläget långt in i skogen och hade odlats upp av Gustavs far Anders Petter Johansson på 1870 talet. Dom hade 2 kor, några höns, 1 gris ibland. Det var inte så mycket att leva av kan man tycka, när dom hade fem barn och mormors sjuke bror Oscar att ha mat och kläder till.
Mormor och morfar hade ytterligare ett barn Alice, född 1911. Hon dog 1912 endast 5 månader gammal. Mormor glömde henne aldrig. Jag minns hur ofta hon talade om
” Vår Alice ” , som hon uttryckte sig även 40 – 50 år efter hennes död, som om det bara varit några år tillbaka.
Mormor var ganska liten och spenslig. Hon vägde aldrig över 50 kg, Morfar var motsatsen, när det gällde kroppsstorlek. Han var mycket kraftigt byggd. Utan att vara tjock vägde han över hundra kilo. Men trots sin spenslighet var mormor stark och uthållig. Med långa och hårda arbetsdagar gick hon inte ”i väggen”, som är så vanligt nuförtiden.
Morfar var en mycket skicklig jägare, så mycket kött kom från skogens vilda djur. Det fanns gott om orre och tjäder på den tiden. Han sålde också av jaktbytet. Särskilt skogsfågel var populärt för uppköparna. Även skogens bär var ett välkommet tillskott till maten för dagen. Jakten på ekorrar gav en god slant. Ett skinn gav 2.50 kr, ett högt pris på den tiden.

Ingemar Claesson